Hoppa till innehåll

Bedrägerier

BRF-säkerhet, skydd mot brott och bedrägerier

Senast uppdaterad
Daniel Bengtsson

BRF-säkerhet handlar om både din vardag i huset och föreningens ekonomi. Sverige har omkring 24 500 bostadsrättsföreningar med cirka 2,1 miljoner boende, och bedragare riktar sig ibland just mot föreningar.

Som boende kan du skydda dig själv och bidra till tryggare gemensamma ytor. Här får du konkreta tips, oavsett om du sitter i styrelsen eller bara bor i huset. Läs också om bedrägerier och skydda dig mot bedrägeri.

BRF-säkerhet – illustration: säkerhet i bostadsrättsförening | Larmfakta
Illustration om BRF-säkerhet: säkerhet i bostadsrättsförening. Från Larmfaktas oberoende guide.

Direkt svar

Hur många BRF:er finns i Sverige?

Omkring 24 500 föreningar med cirka 2,1 miljoner boende enligt underlaget för .

Bästa hemlarmVad kostar hemlarm?Bedrägerier

Varför BRF:er kan vara ett mål

lyfter bostadsrättsföreningars för ekonomisk brottslighet. Föreningar hanterar stora belopp, avtal och behörigheter, men det påverkar också dig som boende om något går fel.

Som hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare: var extra skeptisk till oväntade mejl om avgifter, konton eller 'brådskande' betalningar. Kontrollera alltid via föreningens officiella kanaler, inte länken i mejlet.

Skydda dig mot bedrägerier kring avgifter och betalningar

Bedragare kan förfalska fakturor eller mejl om ändrade bankkonton. Innan du betalar en ovanlig faktura: kontrollera mottagare och belopp, och verifiera via föreningens webbplats eller förvaltaren, inte via svar på mejlet.

Sitter du i styrelsen gäller samma princip i större skala: separera beställning, godkännande och betalning, och dubbelkolla leverantörsändringar via oberoende kanal. Som vanlig boende: fråga styrelsen om du är osäker på ett krav.

Gemensamma ytor, det du möter varje dag

Entré, källare, garage och förråd är platser du passerar dagligen. Fungerar portlåset? Är belysningen trasig i källaren? Ser du okända personer i gemensamma utrymmen utan att reagera?

Felanmäl brister till styrelse eller förvaltare, det är ofta sådant som påverkar tryggheten mer än abstrak statistik. Kameror kan vara aktuella i vissa fall, men börja med lås, belysning och tydliga rutiner.

Vad du kan göra som boende

Kolla att port, postbox och förråd fungerar. Var skeptisk till oväntade kontakter om BankID, avgifter eller 'teknisk support'. Prata med grannar om aktuella bedrägerimetoder, utan att dela känsliga uppgifter.

Sitter du i styrelsen: gör en enkel årlig genomgång av ekonomi, tillträde och incidenter. Som boende: ställ frågor på stämman om säkerhetsrutiner om du undrar. Involvera fler utan att sprida detaljer om portkoder eller larm i stora chattgrupper.

Vad betyder siffrorna egentligen för dig?

statistik kan kännas torr. Men den svarar på frågor du faktiskt ställer dig. Har inbrott blivit vanligare? Är min kommun mer utsatt än snittet? Oroar sig många för samma sak som jag?

Tänk på att , enkätsvar och din egen känsla mäter olika saker. Ett högt tal i kommunen betyder inte automatiskt att just din bostad är nästa mål.

Använd siffrorna som bakgrund. Titta sedan på det som påverkar dig: hur synlig entrén är, hur ofta hemmet står tomt, om lås och belysning fungerar, och om någon granne märker om något är konstigt.

På Larmfakta kopplar vi data till kommunstatistik och guider om hemlarm, övervakningskameror och smarta lås. Målet är att du ska känna dig mer påläst, utan mer oro än nödvändigt.

Gå ett varv runt hemmet (det räcker långt)

Innan du köper larm eller kamera: gå runt bostaden i dagsljus och när det är mörkt. Var skulle någon kunna stå ostörd? Vilka dörrar och fönster syns dåligt från gatan? Ser hemmet tomt ut när du är bortrest?

Många upptäcker då enkla saker. En trasig lampkupol. En skymd altandörr. Post som samlas. Sådant är billigare att fixa än att köpa dyr teknik i onödan.

Jämför gärna din kommun i inbrottsstatistiken. Låt inte rankningen styra allt. Ett lugnt område med svaga lås kan vara mer utsatt än ett högriskområde med bra .

Skriv ner tre punkter: något du kan fixa i helgen, något du vill kolla upp (försäkring, larm, nycklar), och något du kan göra tillsammans med en granne. Använd våra verktyg om du vill räkna på kostnad eller få en första känsla för risk.

  • Kolla lås, belysning och synlighet innan du jämför larmsystem.
  • Tänk på hur hemmet ser ut när du är bortrest en vecka.
  • Fråga en granne (inte en chattgrupp) om något känns konstigt.
  • Välj en åtgärd du faktiskt orkar hålla i vardagen.

Skydda hemmet i flera lager (inte med en enda pryl)

De flesta som känner sig tryggare hemma har inte ett magiskt system. De har flera enkla lager: starka lås, belysning, någon som märker om något är fel, och eventuellt larm eller kamera.

Börja med det som fungerar även om batteriet tar slut eller appen strular. Dörrar, fönster, altandörr och nyckelhantering. Lägg sedan till belysning och rutiner (post, lampor, grannar).

Först därefter är hemlarm eller kamera ofta värt pengarna, som komplement, inte som enda skydd.

Det som funkar i en villa med trädgård skiljer sig från en lägenhet med gemensam entré. Därför är "bästa larmet" sällan samma för alla. Utgå från din bostad, inte från en generell topplista.

Grannar som hjälper (utan att bli vakter)

Du behöver inte starta ett stort projekt för att få hjälp av grannar. Det räcker ofta med en enkel överenskommelse. "Kan du tömma posten när jag är bortrest?" Eller: "Hör av dig om du ser någon stå länge vid min dörr."

Det är vardaglig omtanke, inte övervakning.

Dela bara konkreta observationer. Kontakta polisen vid akut fara eller pågående brott. Undvik att lägga ut bilder eller peka ut personer i sociala medier.

Vill du gå ett steg längre finns våra guider om grannsamverkan och trygghetsvandring. De är skrivna så att du som boende kan vara med.

Bor du i BRF eller hyreshus kan du ställa enkla frågor till styrelse eller hyresvärd. Fungerar portlåset? Är belysningen trasig i källaren? Ofta är det just sådana saker som gör att otryggheten sitter i vardagen.

Kolla att skyddet faktiskt fungerar

När du har bytt lås, satt upp belysning eller installerat larm: testa det. Låser dörren ordentligt? Tänds lampan när det är mörkt? Vet alla i hushållet hur larmet stängs av?

Många skydd faller på att ingen använder dem rätt i stressade vardagsstunder.

Gör en snabb kontroll någon gång per år, eller inför semester (ungefär som när du kollar brandvarnaren). Har vardagen förändrats (ny bil, mer hemarbete, fler resor) kan prioriteringarna behöva ändras.

Skriv gärna ner vad som är klart, vad som återstår, och vilken guide eller offert du vill återkomma till. Det räcker långt.

Vad kan du göra redan i kväll?

Välj en sak du kan göra direkt. Byt batteri i brandvarnare. Sätt en timerlampa. Be en granne om hjälp vid nästa resa. Eller jämför bästa hemlarm om skalskyddet redan är ok.

Vill du se hur din kommun ligger till öppnar du inbrottsstatistiken. Vill du räkna på pris eller tidpunkter finns verktygen. När du vill ha konkreta prisförslag kan du begära gratis offert.

Bra information ska ge dig mer kontroll, inte mer oro. Välj åtgärder du faktiskt orkar leva med.

Verktyg & kalkylatorer

Interaktiva verktyg som hör till den här guidens ämne – samma verktyg finns samlade under Verktyg.

Relaterade guider i samma ämne

Vanliga frågor

Referenser

Brottsstatistik och trygghetsmått på sidan bygger på Brottsförebyggande rådet (Brå) om inte annat anges. Larmfakta sammanställer och visualiserar offentliga källor – vi genomför ingen egen kriminalstatistikinsamling.

  1. 1. Bostadsrättsföreningars utsatthet och sårbarhet för ekonomisk brottslighet – Brottsförebyggande rådet (Brå) (2026)
  2. 2. Bedrägerier mot privatpersoner – de förebyggande åtgärdernas träffsäkerhet (Rapport 2023:11) – Brottsförebyggande rådet (Brå) (2023)
  3. 3. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – nuläge och utvecklingsbehov 2026 – Brottsförebyggande rådet (Brå) (2026)